tonu e taea te kitea Information Emergency mo Holm tika ngāwari mā holmbygden.se/akut eller via den vitgröna första hjälpen-symbolen upp till höger på mua.
Vid nödfall ring SOS Alarm tel. 112. Vid sjukvårdsrådgivning ring tel. 1177.
Vårdcentralen i Liden: Teremera. 0692-439 20. Apoteket Liden: Teremera. 0771-405 405.
.
defibrillator o Holm – Tillgängliga att hämta dygnet runt
- Anundgård 180 (Karta) i vid macken Holm Service, vid knuten på byggnaden.
whakapā: Niklas Wikholm 073-033 29 44. - Anundgård 176 (Karta) i Församlingshemmet, innanför entrén.
whakapā: Max Wikholm 070-669 44 52. - Gimåfors 150 (Karta) utanpå Bygdegården. Kontakt Magnus Holmvall: 070-3111922
- Österström 130 (Karta) i Herrgården, i anslutning till entrén.
- Södra Östbyn 229 (Karta) på södra sidan Holmsjön, mittemot Sandris nära kraftledningen, hemma hos Hans-Erik Nordin 070-234 23 76.
.
Räddningsresurser för Holmborna att tillgå
- Drygt 50 st “Förstärkta Medmänniskor” utspridda i Holm. Ett projekt där SOS Alarm larmar frivilliga Holmbor vid en olycka via SMS och kan vara på plats inom några minuter eller i bästa fall sekunder, beroende på avstånd. Läs mer längre ner.
- En ambulans stationerad i Liden med ca 20 ahau (17 km) till Holms Kyrka efter larm (anspänningstid* 90 s) när den är tillgänglig lokalt. Lidenambulansen har dock ofta uppdrag på andra orter och långkörningar till t.ex. Umeå. I sådant fall larmas ambulans vanligtvis från Sundsvall eller Stöde, och ibland Ånge.
- En deltidsbrandkår i Liden med ca 23 ahau (17 km) till Holms Kyrka efter larm (anspänningstid* 5 ahau). De larmas även på s.k. “IVPA-larm”, i väntan på ambulans – en förstärkning i väntan på att ambulans skall anlända. T.ex. vid hjärtstopp.
- Ambulansstation i Sundsvall, med ca 50 km (30 ahau) till Holms Kyrka (90 sek at.*).
- Heltidbrandkårer i Sundsvall och Timrå med cirka 35 ahau (50 km) till Holms kyrka från larm (90 sek at.*).
* Anspänningstid är tiden från utlarmning av SOS Alarm till utryckning från station.
.
Projektet “hoa whakarei” i Holm är i drift sedan januari 2014
Vid en olycka kan hädanefter Holmbor som under hösten fått en grundläggande utbildning rycka ut och hjälpa en medmänniska i nöd. För närvarande larmas alla som är med i projektet via SMS från SOS Alarm när en olycka inträffar inom cirka 15 km radie från Holms kyrka. Projektet kan eventuellt senare vidareutvecklas så att bara de som just då befinner sig inom en viss radie från olyckan meddelas vid en händelse m.h.a. mobilpositionering.
Te ratonga whakaora Medelpad: Skydd mot olyckor i glesbygd
Händelsetyper aktuella för utlarmning och hur du kan agera på olycksplatsen
– Misstänkt hjärtstopp (Lär dig första hjälpen och hjärtlungräddning)
– Brand (Så här gör du vid en husbrand.)
– Drunkning (Lär dig om vattenlivräddning, se om någon håller på drunkna, islivräddning a issäkerhet.)
– aituā Traffic (Läs hur du gör först på en trafikolycka, lyssna ranei se film.)
VILL DU VARA MED SOM FÖRSTÄRKT MEDMÄNNISKA? ANMÄL INTRESSE! Din intresseanmälan här vidarebefordras från oss till Räddningstjänsten. Utöver det när du sedan är med i projektet lägger vi till dig i en lokal SMS-chattgrupp som samarbetskanal för viktig info vid larm, samt en lokal facebookgrupp för informationsspridning lokalt. Förhoppningsvis kan vi på sikt få Förstärkta Medmänniskor spridda runt om i hela Holm. |
|
Projektet Förstärkt Medmänniska i media:
- 2/7 2020 Räddningsledaren: Läs om branden i Hällingen, hur en villa räddades av bybor och hur ett larm kan se ut för en Förstärkt Medmänniska.
- 15/2 2019 Pūrongo SVT & Västernorrland: Planer på att utöka samarbetet med frivilliga i glesbygd:
SVT intervjuade Olle Frisk och Niklas Wikholm i Holm som ställer upp frivilligt och hjälper andra bybor vid olyckor. Nu finns planer på att samarbetet skall utökas utanför Medelpad. Pānuitia atu i konei.
Reportage från Holm i SVT Rapport och Västernorrland den 15 Hui-tanguru 2019..
Rikssändning från lilla Holm, ko Rapports version här.
…
- 31/1 2017 Myndigheten för skydd och beredskap, studie: Organiserade räddningsinsatser med frivilliga.
Presentation av några verksamheter som initierades i Sverige mellan 2010-2016. Läs studien i pdf här.
.
. - 13/10 2016 SVT Västernorrl.: Frivilligas räddningsinsatser har kartlagts.
Frivilliga kan vara ett viktigt komplement till räddningstjänst och ambulans vid en olycksplats. Det visar ny forskning från Linköpings universitet. Läs SVT’s artikel.
.
. - 2016, Linköpings Universitet: Forskningsrapporter om Förstärkt medmänniska.
Projektet som Holm är med i följs förutom av media och räddningstjänster runt om i landet, även av forskare vid Linköpings Universitet. Här är två forskningsrapporter som belyser projektet Förstärkt medmänniska och frivilliga i samband med olyckor:
2016 1/6 Integration av frivilliga aktörer i dynamisk resurshantering vid räddningsinsatser.
2016 25/4: Några ansvarsfrågor avseende aktörer, i synnerhet frivilliga, som deltar i räddningsinsatser.
Via länkarna kan du läsa en sammanfattning av rapporterna och t.h. på samma sida hittar du även rapporten i fulltext.
.
. - 8/7 2015, SR P4 Eftermiddag: Fler bybor utbildas i att hjälpa till vid olyckor
Thomas Åslin intervjuas i Sveriges Radio om projektet Förstärkt Medmänniska som nu finns på flera orter i Medelpad, däribland Holm. Bybor uppger ett stärkt skydd för glesbygden, men efterfrågar bättre möjlighet till debriefing efter en olycka.
– Problem med spelaren ovan? Prova mp3.
– Ako e pā ana ki te kōrero o Holmbygden.se.
– Ako e pā ana ki te kōrero o Sveriges Radios här.
.
. - 14/4 2014, SR P1 Vetenskapsradion Forum: A, no te e karangatia atu tangata
Radioreportage från bl.a. Holm om hur frivilliga rycker ut för att rädda liv.
– Läs mer om reportaget på Holmbygden.se.
– Ako e pā ana ki te kōrero o Sveriges Radios här.
– Sida för ljudfil här.
.
. - 29/12 2014, TV4 Nyheterna Sundsvall; Frivilliga krafter livräddar i byarna
Tirohia te whakapakaritia te pūrongo TV e pā ana ki Holms hoa.
pūtake: TV4 Nyheterna Sundsvall; Frivilliga krafter livräddar i byarna 14/5 2014.
.
. - Maj 2014, SOS Alarm: Uppdrag: Rädda en granne, sid. 14-16 (pūtake: sosalarm.se)
Läs i SOS egen branchtidning om projektets första larm. Läs frivilliginsatsen och om hur det går till när frivilliga i Holm får SMS från SOS Alarm om en olycka i bygden.
.
. - 5/8 2013, SR P4 Västernorrland: Frivilliga på landsbygden ska hjälpa räddningstjänsten, forts del 2.
Frivilliga i Holm, Naggen, Norrhassel, Ljustorp och Skatan utbildas i omhändertagande på olycksplats i väntan på räddningstjänst och ambulans.
.
Tidigare artiklar om ämnet på vår hemsida och i annan media
2015 13/7 Holmbygden.se: “hoa whakarei” – pai i roto i ngā wāhi tuawhenua
2014 13/4 Swedish Radio: Vetenskapsradion i Holm om ”Förstärkta medmänniskor”
2012 17/12 Sundsvall Tidning: tiaki Iti i roto i ngā wāhi tuawhenua
2012 17/12 Sundsvall Tidning: Ett sms till en granne kan rädda liv
2012 16/12 Holmbygden.se: hou "pouora rohe" a Holm
2012 9/12 Holmbygden.se: E hiahia ana ki te waiho i te pouora i Holm?
2012 22/5 Holmbygden.se: defibrillator o Holm - i teie nei i roto i te mahi!
2012 10/5 Holmbygden.se: Demonstration o defibrillator hou o Holm 15/5!
.
AKUTINFORMATION FÖR HOLMBYGDEN
En hjärtstartare finns lokalt och kan nås vid ett hjärtstopp – redan innan en ambulans kommit på plats. Läs nedan hur du gör vid ett hjärtstopp, i Holm.
VID HJÄRTSTOPP – I HOLM: | |
… … 1. |
… … Tirohia mahara E mau ki te mau o tona pokohiwi, skaka försiktigt och försök väcka personen. Ki te kore e te tangata ara ake, tirohia koutou mo te manawa. |
2. | Kontrollera andning* Whakatūwhera te airway mā te whakatakoto i tetahi ringa i runga i te rae, whakapiko tou matenga hoki, ka ara i te kauwae ki tou PEK ringa tuarua; a maihao waenganui. Tāpiri koutou taringa tata ki te ihu o te tangata, me te mangai, whakarongo me te ite no te manawa, kite i runga i tou uma, ki te ara ake te reira. |
3. | whakatupato 112 Om personen har onormal andning, inte andas alls eller du är osäker ska du bedöma det som att personen har drabbats av hjärtstopp. Ring 112 (be helst någon annan) a starta genast hjärt-lungräddning. . Om ni är flera i närheten av hjärtstartaren: Be någon skyndsamt hämta hjärtstartaren i Olle Frisks farstu (Anundgård 134). |
4. | mahi ngakau- whakaora – HLR, “30:2” … compressions pouaka – 30 wā: A tuu i to koutou ringa tetahi i roto i te waenganui o te pouaka, tuu atu tou ringa i runga i runga. Tryck ned minst 5cm och släpp upp helt mellan kompressionerna. Kati te he auau tere o e pā ana ki. 2 pēhanga / tuarua (100-120 pēhanga / min). Pana 30 wā. … … ventilations – 2 st: Whakatūwhera te airway: pupuri i te ringa i runga i rae, whakapiko tou matenga hoki, ka ara i te kauwae ki atu tou PEK ringa- me te maihao. Timo o ihu o te tangata, tuu tou mangai tata ki te pārurenga, me te pupuhi te hau noa te putanga mai i te pouaka. hanga 2 ventilations.… … … … Fortsätt med 30 kompressioner och 2 inblåsningar tills ambulans kommer. … Obs! Kan eller vill man inte göra inblåsningar är det bättre att bara göra bröstkompressioner än inget alls. |
Runga anō i te tini o te hunga ratou i roto i te wahi, man fördela uppgifterna. T.ex. ki
He koe, he mea nui ki te karanga mō te awhina, me te mahi i CPR. Utan kontinuerlig HLR dör personen. Fortsätt så länge du orkar. |
|
5. | Whakamahia ngakau-timata Pēhi i te pātene ON me whai i ngā tohutohu kōrero o te kōwae. Apparaten avgör själv om den skall stöta eller om du istället skall fortsätta göra HLR. |
pūtake (plus lokala tillägg): HLR-rådet (hlr.nu). | |
* Idag har man frångått pulskontroll eftersom pulsen ofta är väldigt svår att känna. I tua atu, ngaro koutou wa utu nui. Man har även kommit fram till att det är nästintill ofarligt för hjärtat om man råkar göra hjärtmassage på ett redan fungerande hjärta. |
Man behöver inte vara rädd för att göra fel varken med hjärtstartaren eller med hjärt-lungräddning (HLR). Papau, Ka taea e hanga e koe mahi ā-ringa ngā pai, engari anake te tetahi he e taea pea te mahi koe he ki te mahi i tetahi mea i te katoa. whakaturia ngakau whakaoho noa mea te mea ki te mahi i. Tidig HLR och hjärtstart flerdubblar chansen till överlevnad, inte minst i Holm med långa avstånd och körtider för ambulansen.
…
IHÅLLANDE BRÖSTSMÄRTA? – FÖREBYGG ETT EVENTUELLT HJÄRTSTOPP
Ki te whiwhi koe e taea e te mamae pouaka e tika ana ki te whānuitanga o mea, ofta är det ofarligt. MEN, Ring alltid 112 om du har:
– en tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte går över.
– en diffus och obehaglig känsla i bröstet som varar längre än en kvart och som inte har en naturlig förklaring.
– ont i bröstet och samtidigt känner dig andfådd och kallsvettig.
– ont i bröstet och samtidigt oregelbundna hjärtslag.
He tangata anake e hoki karanga te tangata tata, na e tetahi, ko te kore e anake i mua i tae te waka tūroro. Viktigt om man får ett hjärtstopp. Pānuitia atu – 1177.se sjv.upplysningen.
…
- I väntan på ambulans kan man ta en Treo eller Magnecyl.
Acetylsalicylsyran, “ASA”, i läkemedlet (whakahaunga) förhindrar att blodplättarna (thrombocytes) motu tahi me te puka clots. Acetylsalicylsyra kan i väntan på ambulans rädda livet på en hjärtinfarktpatient. Meddela alltid ambulanspersonalen vilka läkemedel du tagit. Undvik om du är överkänslig/allergisk mot ASA.
pūtake: Karl Johan Tötterman, specialistläkare i hjärt- och kärlsjukdomar.
… - Har du nitro-medicin (rehu / papa) Ka taea e te tango e koe i te reira ia koutou tatari, a okioki. Nitroglycerin (whakahaunga) vidgar kärlen så att blodet lättare kommer fram. Nitro används även av ambulanspersonalen genom att spraya den under tungan.
pūtake: Apoteket.se.
… - Kör inte själv till sjukhuset. Det kan i sin tur orsaka en trafikolycka om du svimmar av medan du kör. Be någon annan köra eller ring ambulans.
…
Vad är kärlkramp och hjärtinfarkt?
Angina me infarction myocardial he tika ki te whāiti o te pera ngakau. Vid kärlkramp blivit alltför trångt i ett eller flera av hjärtats kranskärl.
I infarction, kua tino mutu te reira i roto i tetahi o nga oko. Blodet får svårt att ta sig fram och syrebristen ger smärta och hjärtat får svårt att arbeta.
Läs mer om skillnad på hjärtstopp och hjärtinfarkt.
← Pāwhiri runga image ki te whakanui.
…
Här är den vanligaste utbredningen av smärta vid hjärtinfarkt. Smärtan vid hjärtinfarkt kan dock te sig väldigt olika och diffust från fall till fall.
Smärtan skapas av syrebristen i hjärtmuskeln där blodet inte längre kommer fram p.g.a. förträngningen. Man “luras” sedan att tro att smärtan kommer från andra delar t.ex. arm och hals, eftersom smärtsensorer därifrån delar samma knutpunkter i nervsystemet som hjärtat.
Här kan du söka fram var Holms (och andra) hjärtstartare finns genom att skriva “anundgård” i sökfältet på Hjärtstartarregistrets hemsida.
Ett projekt som finns i Stockholm för utlarmning av personer i närheten vid ett hjärtstopp. En föregångare till det projekt som nu finns i Medelpad och som vidareutvecklats för att även gälla andra typer av olyckor. Pānuitia atu i konei.
Så här ser Holms hjärtstartare ut i Anundgård och Gimåfors – skänkt av både bybor och “utomsocknes”, på initiatív av Olle Frisk. Hjärtstartaren är enkel att använda och bara att slå på, sedan talar en inspelad röst om precis vad man skall göra.
Läs mer i reportaget från demonstrationen av den på Församlingshemmet i maj 2012.
Lär dig hur hjärtstartaren fungerar (rongoa i roto i Olle Frisks whakamahau)
Heart hei timata i roto i Holm korero tohutohu Swedish me parau rite pehea ki te mahi i.
Kia mataara me te ako ki te whakamahi i te tauira o defibrillators e wātea ana i roto i Holm (det kan även förekomma andra typer av elektroder, som man fäster på bröstet).
…
SYMTOM PÅ STROKE (SLAGANFALL) – LÄR DIG AKUT-TESTET
Stroke, även kallat slaganfall, kallas det när man fått endera en blödning eller en propp (infarkt) i hjärnan. Symtomen är desamma oavsett orsak och kommer av att hjärnan inte fungerar normalt då syrebrist uppstår av att blodet inte cirkulerar som det ska. Tillståndet är livshotande och det är viktigt att känna till dessa symtom. Inte minst om man bor i Holm, långt ifrån sjukhuset. Varje sekund är viktig för att förbättra chanserna till att rädda det område i hjärnan som drabbats och ambulans skall larmas direkt om man misstänker en stroke. Lär dig AKUT-testet och symtomen nedan.
Hensiktet hänger, oftast på ena sidan. Förlamning i ansiktet?
Kroppsdel. Ena armen kan inte hållas i luften i tio sekunder.
Uttal. Språket är sluddrigt och/eller orden kommer fel.
Tiden är dyrbar. Tveka aldrig, mowhiti 112 direkt!
Läs mer om stroke här på 1177.