Majoriteten i Sundsvall: Nya bostäder för 1,2 miljarder, men ingen prioritering av landsbygden

Här skall 100-tals nya bostäder skall byggasi stan“, meddelar Majoriteten (s, c, v) i Sundsvalls Tidning.

Idag meddelade iKatini ni Matanisiga att Majoriteten i Sundsvalls kommun (s, c, v) vill storsatsa på 500 bostäder för ca 1,3 miljarder kronor, motsvarande ca 2,6 miljoner kr per bostad. Det mesta talat för att det främst handlar om byggnationer på inköpta fastigheter i staden och någon prioritering till Mitthem att bygga på landsbygden finns inte. Tvärtemot vad som utlovats.

Landsbygdsprogrammet slår fast attantalet bosatta och andelen sysselsatta ska öka på landsbygden specifikt.

Kommunen erbjöds nyligen att köpa två bostadslängor med 20 bostäder i Holm som kan stå klara inom kort för bara några hundra tusen kronor per bostad. Alltså för en bråkdel av priset per bostad jämfört med kommunens nya satsning.
Trots det gav Hans Forsberg (c) kalla handen när byborna vädjade om att kommunen skulle ta över dem.

Helt utan behov av bygglov och ändringar i detaljplaner kunde “Nodra vale na qasenivuli” kei na “Vale ni vakacegu” i Anundgård stå klara inom kort med nya bostäder i kommunen. Med det trotsar styret i Sundsvalls kommun sitt eget Landbygdsprogram med det främsta målet”Befolkningstillväxt på Landsbygden”, som Centerpartiet drivit igenom.

HÅLL GRÄNSEN mot landsbygden”, Centerpartiets nya slogan?

Vi kommer fortsätta jobba för att hela kommunen ska leva, inte bara centrum“, sade Hans Forsberg (c) inför tidigare val, tvärtemot dagens besked. Gruppledare för i Sundsvall för Centerpartiet och ordförande i Lokala rådet för Indal, Liden kei Holm. iYaloyalo: SVT.

För åtta år sedan meddelade Hans Forsberg (c) att Centerpartiet tar ansvar för landsbygden och att de gett Mitthem ett tydligt uppdrag att bygga utanför centralorten.
Och ser man tillbaka så har det byggts en hel del, men motsägelsefullt nog har det i huvudsak bara byggts inom centralorten.

Vidare säger Hans Forsberg (c) att han vill se fler äldreboenden i de olika kommundelarna, men när chansen kom att ta över Pensionärshemmet med enklare bostäder för äldre i Holm, som inte har något äldreboende alls i sin socken, så var det inte intressant. Bara en ekonomisk risk..

Inga prioriteringar ges från Majoriteten (s, c, v) till Mitthem om att bygga på landsbygden, när kommunalråd Niklas Säwén (s) presenterar kommunens stora bostadssatsning. De prioriteringarna lämnas till Mitthem, som inte arbetar efter Landsbygdsprogrammet. iYaloyalo: SVT.

När kommunen nu storsatsar på bostäder i och med Torsboda-etableringen, talar gårdagens besked för att politiken inte heller denna gång vill satsa på landsbygden. Man säger inte var det skall byggas, men behovet framhålls i tätorterna Sundsvall, Njurunda och Matfors. Målet om befolkningstillväxt på landsbygden ter sig bortglömt och någon styrning av att bostäder skall byggas på landbygden nämner varken Socialdemokraterna, Centerpartiet eller Vänsterpartiet.
– Det är upp till Mitthem hur man vill göra prioriteringen, säger kommunalrådet Niklas Säwén (s) ki na iKatini ni Matanisiga.
Eftersom Mitthem är ett aktiebolag tas ingen hänsyn till Landsbygdsprogrammet eller politiska prioriteringar, såvida företaget inte får det av politikerna (!).
Några sådana instruktioner från saknas idag från politikerna enligt Lotta Björklund, VD på Mitthem.

Veika dina:

  • Landsbygdsprogrammet är Sundsvalls kommuns övergripande strategi och handlingsplan för landsbygden, beslutat av kommunfullmäktige. Där framgår tydligt att mål Nr 1 era: “Befolkningstillväxt på landsbygden”.
  • I det Lokala Rådet för Indal, Liden kei Holm har det upprepat påtalats ett behov av hyresbostäder i Holm, för att kunna få en befolkningstillväxt, med underlag för en grundläggande service och en naturlig cirkulation på bostadsmarknaden lokalt som följd. Till exempel skulle äldre behöva alternativ för att kunna flytta till en mindre lägenhet och bo kvar på orten, samtidigt som en utflyttad villa kan bosättas av en barnfamilj.
  • Torsboda-etableringen har framhållits som en möjliggörare för landsbygden i det Lokala rådet och att Nordvästra får en möjlighet att växa. Här finns möjligheten att bo lantligt men ändå inom pendlingsavstånd till arbetsplatsen. Bostadsmarknaden kommer dessutom att påverkas indirekt och antalet bostäder riskerar att bli bristfälligt inom hela kommunen.
  • I Holm finns förutom de aktuellaNa Vale Ni Kasa Caäven detaljplanerad kommunägd mark för nya bostäder vid närliggande bostadsrättsförening, även kallatNybyggena”. Området är redo att ta i anspråk för kommunen i händelse av en politisk vilja att även bygga utanför centralorten i ett av kommunens prioriterade områden.

Raica talega na:
5/6 -24 iKatini ni Matanisiga: Här ska 100-tals nya bostäder byggas i stan
30/1 -24 SVT:
Kalla handen från kommunen om skandalhusen i Holm
30/5 Holmbygden.se: Vale ni vakacacani e volitaki ena vakaraitaki
Landsbygdsprogrammet Sundsvalls kommun
Detaljplan för kommunägt område för nya bostäder i Anundgård

Vale ni vakacacani e volitaki ena vakaraitaki, ia “Na duo ni veivakacacataki” Stendahl-Sterner tovolea me tarova na kena cakacakataki


Sa dau muri na SVT ena vuqa na yabaki na icavacava ni Scandal Houses ena ripote ni itukutuku kei na Uppdrag Granskning. Vidio: SVT Nyheter Västernorrland.

Na Vale ni Veivakacacataki e Holm, ka sa 20 na yabaki na nodra vakacala na tikina ena dua na veivakacacani ni dua tale, a volitaki ena siga kadua ena dua na vakaraitaki liu mai vei koya na Vakaitutu ni Tabana ni Veivakasaurarataki e Suwiteni. O ira na qaqa ena vakaraitaki ni taba ni itikotiko e Anundgård sai koya e dua na tamata mai Matfors kei na dua na tamata mai Stockholm.

Johan Stendahl. iYaloyalo: Jörgen Svendsen, Arbetarbladet.

Ena gauna vata oqori, na “Na duo ni veivakacacataki” Johan Stendahl, 69, kei Michael Sterner, 78, o koya e taukena na iyauqaqa me tarova na volivolitaki. Stendahl sa vakatakilai koya ni sa cecere sara ena lisi e cake ni Vutuniyau duadua nei Suwiteni ka qai tarava e tini e cake ena Tabana ni Tabana ni Veivakasaurarataki kei na kena 355 Milioni na SEK era dinau. Sa vakatokai me itaukei ni vale ca duadua nei Suwiteni mai vua na iTikotiko & Redetaki ka rairai mai ena iwiliwili levu ni lewa ni veivakacacani, ena maliwa ni veika tale eso, Cala vakailavo kei na veileti ni vesu, me vaka na Mittnytt.

Stendahl koya sa Tukuna na nona gauna ni tiko e valeniveivesu na vanua e nona itavi na valenivola kei na sasamaki ni valelailai, kei na nona dro e muri ni oti e dua na ivakadinadina vou ni ivakacavacava.
.

Na loya o Michael Sterner e dau matataki Stendahl ka tomani koya ena veimataqali matabose ni kabani ni voli iyauqaqa. Mai na veimataqali kabani, era sa taukena o Skandalhusen e Holm me voleka ni 20 na yabaki. Mai na cakacaka ena kabani ni lawa ni Vinge mai Gothenburg, sa mai na gauna ni vakacegu mai na gauna o ya sa dau taura cake tiko na vanua ena vuqa na kabani ni Stendahls ka sa tu ena gauna oqo na itutu ena 5-6 Tiki ni tikina.

Taumada, e levu na dauveisele kei na matavuvale era vakaitikotiko ena tabana ni itikotiko, Ia ni oti ga vakalailai na vakacala ka tubu na leqa ni oti na volivoli 2006 era a vakasaurarataki na vulagi me ra toki yadudua ena vuku ni nodra vakasaurarataki na vulagi. E sega ni saumi na bili livaliva ka sega ni saumi na cakacaka ni liga a otataka o Stendahl. Ena maliwa ni veika tale eso, me Oves El kei Na Koroneti me baleta e drau vakaudolu na kronor.

Bisinisi vinaka, Dina ga ni sega ni dau vakasamataki vakavinaka na vale kei na vale lala
Ena veiyabaki sa oti, sa volitaki na vale me Luxury Apartments kei na tobu ni sisili kei na spa kei na tub katakata, sauna kei na vakaukauwa yago ena yaca totoka me vakataka na Otela ni Grand Royale Palace. Ia, e sega ni dua na tobu ni sisili se dua na iyaya vata ga.

Lars-E dua vei ira a vakailavotaki Johan Stendahl kei na milioni ena veiyabaki sa oti. Yabaki 2017 a yalataki me sauma lesu na dinau ena veiyabaki mai oqo ka sa tuvanaki tu na ituvatuva lelevu o Stendahl me baleta na veisiga ni mataka ni kabani ena gauna o ya, Ia oqo sa biuta na kabani me dravudravua ni sa saumi lesu na ilavo. iYaloyalo: Jörgen Svendsen, Arbetarbladet.

Johan Stendahl Tukuna ni nona iyau e vu mai vua e dua na vakacabecabe e liu, Peter Notz, e taukena e dua na sitila Ni Suwitisiladi. E rua tale ga na kabani e vakayacani vua o Stendahl, Notz Invest. Dua na kabani e Suwiteni ka sa dravudravua talega ka dua tale e Panama. iYaloyalo: Bula Gstaad.

Ena vuqa na gauna, era sa lala tu na veivale ka sa sega ni vakaiyalayara, Ia e dina ga ni oqori, ena veiyabaki era se madua tikoga Milioni na kronor mai na ilavo mai na matavuvale kei na veikilai me baleta na vakayagataki ilavo ka se bera ni saumi lesu, Bisinisi e loma ni kabani, iTaviqaravi kei na veilewai ni veivakabulai. Dina ga ni dau sega ni ciqomi wasoma na veivoli ena itukutuku cala kei na yacai Michael Sterner me baleta na veimataqali kabani ki na Tabana ni Biuvanua, Sa qai vakadonui e dua na icili e Anundgård. Dauveivakatotogani se kaya tikoga ni a vesu o Stendahl a sega ni vakaitavi ena dua na ilavo ni asylum accommodation ki na Tabana ni Biuvanua ni Suwiteni, ka Stendahl talega Cakitaki. Ia, e sega ni dua na ka era vakabauta na lewenivanua vakavolivolita, e dau raici tale ga na vanua o Stendahl. Ia, e muri, a qai yaco ena vosa matata, A dabe toka o Johan Stendahl ena papa ni dua na kabani a “sega ni dua na ka me baleta na”. E muri, erau a taura na papa ni volavola o Stendahl kei tinana yabaki 89.

Yabaki 2015-2016 na icili ni ivakaruru a vakarautaki ena veivale e Holm. Me ikuri ni ilavo e rawati mai Holm, era a rawata na suing na Tabana ni Biuvanua me baleta na nodra sega ni vakatarai me ra cicivaka e dua na vale ni soqo ni isenivalu ena dua tale na vanua ena Tierp, ka yaco talega kina na 5,5 milioni mai na yasana. E tukuni ni sega ni veitaratara o Johan Stendahl kei ira na kabani era vakaitavi kina, ka qai tarava E dina ni cala ka sa sega ni dede ni sa itaukei tale ni nona kabani e dua na nona kabani.

Itaukei e liu
Na itaukei vou nei Skandalhusen vata kei Stendahl kei na sterner board, mai na veimataqali kabani rabailevu, o Storsjön Fastigheter AB, ka a dravudravua 2022. O koya gona, a vakaraitaki na iyauqaqa ena Vakaitutu ni Tabana ni Veivakasaurarataki ena Lotulevu. Oqo e dua na lisi ni itaukei e liu nei Skandalhusen me tekivu mai na 2005. Na vakatovotovo oqo sai koya ni ra sa vakayacana vou ka veisautaka na itutu ni matabose na kabani ena gauna era taukena kina.

  • iVakavuvuli Bob Collection AB (vakayacana tale o Toboholm Fastigheter AB)
  • Svenska Hembygdsfastigheter AB
  • Fagerhyltan Fastigheter AB (vakayacani tale RW Förvaltningsfastigheter AB)
  • Bernt Blomberg & Lis Staaf
  • Aros Energy Declarations AB
  • Håkan Larsson Bilkonsult AB (vakayacana vou o Öre Fastigheter AB)
  • Storsjön Fastigheter AB (e liu. Drakum Fastigheter AB)

Taukena e veiletitaki, Sasaga vaka-veisaqasaqa kei na itutu butakoci
Ia oqo sa kaya o Åre Fastigheter ni ra volia na iyau mai na Storsjön Fastigheter ni bera mada ga na dravudravua ka vinakata me vakabau na vakaraitaki ni iyau. O Michael Sterner e tiko ena matabose ni dairekita ni Åre Fastigheter ka lewe talega ni matabose ni kabani ka a volia na iyauqaqa ni bera na dravudravua. E nona kabani talega Michael Sterner AB Lawa, ka se qai vakayacani wale tikoga oqo me Åre Fastigheter me voli ena kedrau maliwa na nona kabani, ka a kerei wale tikoga oqo me baleta na ivola ni kena ulutaga me baleta na iyauqaqa. Ia oqo sa na qai baleta ga na Vakaitutu ni Tabana ni Veivakasaurarataki, Lantmäteriet kei na mataveilewai me kilai se o cei me na itaukei ni lawa.

Stendahl kei sterner e basika ena veitabana kece ni Dravudravua. Ruarua ena matabose ni dairekita ni kabani dravudravua, kei ira era solia na ilavo ki na kabani kei ira e dinau vei ira na kabani.

Na dauveivakarautaki ni dravudravua – “Na ca duadua au se qai bau sotava”
Vakadikeva na Vakatataro – Storsjön Fastigheter AB ena dravudravua me ikuri ni Holm, Sterner kei na Sterner e tiko talega na iyauqaqa e Tobo (Tierp), Hammerdal (Strömsund) kei Mörsil (Åre). Sa vakakina na nodra iyau tale eso, sa tovolea tiko na vuaviri me tovolea me tarovi talega na volivolitaki e kea, me vaka e kaya o Arbetarbladet. A dreta mai o Lantmäteriet na liga ni sa vakau yani na ivolatukutuku lomalomarua ka Stendahl kina, me vaka ni rau volivoli kei koya e volivoli, ena dua na kaukauwa raraba ni loya a beitaki kina ni volia na iyauqaqa ena dua na ivakatagedegede taumada ni bera na dravudravua. Ni ra cakava oqo, a veitaratara kina o Lantmäteriet ki na dauveisusu ni dravudravua o Martin Vakaer ena gauna era sa lomalomarua kina. E kaya tale o Vakarier ni sa “Na ca duadua dravudravua sa dau qarava tu o koya na” ka sega ni kurabuitaki, ni lisi ni dinau e balavu ka vereverea ena Na ivoli ni iyauqaqa me baleti Storsjön Fastigheter AB.
.

Sa rawa talega vua na Vakaitutu ni Cala Vakailavo ni Suwiteni me vakadeitaka ni sa ciqoma e dua na ripote ka sa cakacaka vata tiko kei Kisi. E liu, a vakadikeva tale ga na lewa oqo e vica na veivaqaqai taumada me baleti Johan Stendahl ena cala bibi ni veika vakailavo kei na cala vakailavo.

Vale veivakacacani e Mörsil kei Johan Standahl me itaukei “Ki na volivoli” Vakasuka mai na Autkion.

.

“Volia na vale ni vakacacani – Kauta mai na dau basulawa kilai levu o Johan Stendahl me dua na itaukei ni ilavo ki na volivoli”
Dua tale na iyauqaqa e Mörsil, Jeämtland, taukena talega na dravudravua Storsjön Fastigheter AB Cake me baleta na vakaraitaki Na vulaitubutubu oqo, Ia a tarovi ena macawa sa oti. Ena vulaibatabata oqo, sa mai vakacurumi koya o Johan Stendahl ka oqo mo na vakadikeva mada se dodonu mo kauti koya mai “Ki na volivoli” me vaka e dua na itaukei ena gauna ni volivolitaki.

.
.

Sega ni taleitaka na matanitu o Sundsvall na veivakavaletaki ena vanua ni veikoro, qai muduka na veivakacacani
Ena vuqa na yabaki sa oti, sa na rawa kina vei Sundsvall na matanitu me muduka na veivakacacani kei na veivakacacani e Holm. Sa Oti 2009 A tovolea na Tenants' Association me taura na iyauqaqa ena kena qaravi vakasaurarataki, ia Era sega ni vinakata na matanitu me vakarautaka na veivakadeitaki me vakavinakataki na kena vakadewai.

Ni ra sa qai 2011 na dravudravua, na korolevu o Sundsvall e sega tale ga ni taura na madigi me muduki kina na veivakacacani ni voli iyauqaqa e Holm. Ia, e dua vei ira na itokani nei Stendahl kei Sterner, Marcus Hamberg, volia na iyauqaqa ka qai sega ni taura e dua na gauna balavu ni bera ni ra taukena tale na kabani nei Stendahl kei Sterner. O ira na qase ni nodra iTikotiko kei na matavuvale na Dauveisosoni kei na vuqa na gone ena nodra Vale na iVakavuvuli era a vakasaurarataki me ra toki ena vuku ni kena sa sega ni vakayagataki na ilavo. Ena yabaki ka tarava, a sogo na koronivuli nei Anundgård, sitoa ni kakana kei na pamu waiwai e Holm. Ni oti e vica na yabaki, a sogo talega na koronivuli ni vuli.

“Eda sega ni rawa ni cakacakataka na rogoci”, e kaya o Hans Forsberg (c) me baleta na veivakacacataki a yaco e Holm. Dina ga ni dau yaco kece na mataveilewai, na ivurevure rabailevu ni vuqa na vakaitutu era sa vakayagataki, Levu na kabani era tauvimate ka ra vakayalia e drau vakaudolu na kronor kei ira na lewenivanua era sa vakaleqai tu ena veiyabaki sa oti. iYaloyalo: SVT.

Dina ga nira sa dau kerekere vakawasoma na lewenivanua e Holm ena korolevu me voleka ni rua na yabaki, me yacova sara na 2024 me baleta na veivuke ena iyau kei na kena sa vakadewataki vakawasoma ena Matabose ni iLavo ni Noda Vanua me baleta na Indal, Liden kei Holm, Era a sega beka ni vinakata na daunipolitiki vakaitikotiko me ra taura na madigi me ra taura na iyauqaqa ni sa qai yaco tale mai na madigi. E sega ni dua na ka e taleitaka me vakarautaki na iyaya ni bula raraba ena vanua o Holm se tarova na vakacacani ni gauna a vakataotaka kina o Niklas Säwen (s) kei Hans Forsberg (c) E levu era tarogi me baleta na vale kei na taro ni volivoli e se bera ni vakatuburi ena matabose.

Hans Forsberg (c) o cei na daunipolitiki e kaya ni sa raica na matanitu na sala kece sara e rawa ni ra cakava kina na. Ena gauna a vakatuburi kina na leqa ena matabose ni vanua, a tukuna kina ni cakacaka ni korolevu e sega ni gadrevi me baleta na vale ka tukuna na leqa ki na kabani vakaiyalayala e taukena vakaitikotiko o Mitthem, ka sega ni raica me bisinisi vakailavo. Ena gauna vata oqori, e sega ni rawa ni vakaraitaka e dua na veivakataotaki ki na matanitu ni rawa ni volia na veivale ena vakatulewa vakapolitiki – kevaka me a tiko e kea na veika vakapolitiki. Na matanitu oqo e a tara ka taukena tu ena vica vata na yabaki. Ena gauna o ya, a rawarawa cake vei ira na qase me ra kunea e dua na vale lailai ka rawarawa me ra vakaitikotiko kina ena loma mada ga ni tikina nei Holm. E totoka na taleitaka na apartments e Holm, Ia na veika sa tawani oti tu ia oqo sa dodonu mo na vagolei ki na veivanua tale eso.

A sega ni taleitaka o Mitthem, e dina ga ni na sau lailai sara mai na veivakavaletaki vou ena matanitu. Mitthem era namaka ni na sau levu na kena vakarautaki vou 2,4 Milioni e dua na vale. Ena tautauvata kei na 48 milioni me baleta na 20 vale e veiganiti eke e Anundgård. Eke, e rawa ni vakarau tu na veivale ena dua na notisi lekaleka me baleta na isau ni volivoli ni vica ga na drau na udolu kronor vata kei na vica na milioni na isau ni vakavinakataki, ka sega ni gadrevi me wali na iwalewale ni veivakadonui ni vale e taura tu na gauna se veisau ki na ituvatuva matailalai. Ena ituvaki e raica kina na matanivola ni Sundsvall ena gauna vata oqori ni na tubu vakalevu na kena gadrevi na vale.

Ia, e liutaki Mitthem talega na vakatulewa vakapolitiki ka sega ni rawa ni volia vakataki koya na volivoli vakaoqo ka sega ni dua na veivakarau vakapolitiki me, me kena ivakaraitaki. volia na veivale oqo se vakaliuca na kena sotavi na gagadre ni veivakavaletaki ena veivanua vakakoro. Ni veitaratara o HBU kei jeameni nei Mitthem Sophia Beyer (s) e matata ni levu na daunipolitiki ena Matabose ni Dairekita nei Mitthem kakua ni solia. Na vale vou ena korolevu o Sundsvall era sa tara voleka sara ga ni lomadonu ni siti. E veisaqasaqa kei na kena veisaqasaqa, e dusia tale ga na korolevu na kena Parokaramu ni Veivakatorocaketaki Vakakoro me sega na takete. 1: “Tubu na iwiliwili ni lewenivanua ena veivanua vakakoro”.

Itaukei vou, Inuinui vou
Se cava ga na veimaliwai dredre ni kena taukeni ena veiyabaki sa oti, me tukuni mada ga vakalailai, sa dua na inuinui levu oqo ni na oti na veivakacacataki kei na vuca. A volia na nodratou vale na qasenivuli e dua na gonetagane lailai mai Stockholm kei na Dauveisele ' mai vua e dua na turaga mai Matfors. Na veika sara ga era nanuma tiko na dauvolivoli vou ena kena iyau me na laurai, ia e vuqa na iqaqalo ni liga era sa takosova tiko oqo ni na tiko e dua na gacagaca vinaka e Holm ka sa na qai mai cava na nona veiliutaki o Johan Stendahl kei Michael Sterner.


“Vale ni vakacegu” kei na “Nodra vale na qasenivuli” a vakanakuitataki ena 23 Me baleta na 360 000 kr kei na 215 000 mai vei Ira na Vakaitutu ni Tabana e Sundsvall.
.

Raica talega na:
24/5 -24 SVT: Na itinitini ni dua na veileti balavu ni voli iyauqaqa – na vale veivakacacani e Holm e volitaki ena dua na vakaraitaki liu
24/5 -24 iKatini ni Matanisiga: Na vale ni vakacaca e volitaki – ena isau ni vakacaca
24/5 -24 SVT: Na vale veivakacacani e Holm me volitaki – era nuitaka na lewe ni koro na kena iwali ni oti na 20 veiyabaki ni sasaga

Holmbygden.se: iTukutuku me baleti Skandalhusen e Holm.
iTikotiko & Redetaki: iTukutuku me baleta na bisinisi nei Stendahl kei Sterner: “Anundg-rd“, “Tobo“.
iKatini ni Matanisiga: iTukutuku me baleti Skandalhusen e Holm; iSema 1 & isema 2.
Lisi ni isema ki na itukutuku ni niusipepa sa oti kei na ripote ni TV me baleta na cakacaka ni vale nei Standahl kei na veivakurabuitaki ni iyauqaqa.
.

Ripote ni itukutuku kei na itukutuku raraba me baleti Skandalhusen

Na vale ni vakacacani e volitaki ena cakacaka.


30/1 2024 SVT: Era sega ni via volia na matanitu na Scandal Houses.


17/1 2024 SVT: O Skandalhusen ena vakaraitaki liu.


12/7 2021 SVT: A ripotetaka na volivolitaki o Skandalhusen na dauveiqaravi ni dravudravua.


Na Vale sa Guilecava na Kalou – Voleka 15 veiyabaki ni sasaga vei ira na itaukei ni vale era sa biu tu ena lomadonu kei Anundgård.


12/8 SVT: Kevaka e sega ni tauvi duka na kabani, eda na sega ni rawa ni cakava e dua na ka.


15/5 2015 Retio ni Suwiteni: Vakatarogi Niklas me baleta na icili.


15/5 2015 Retio ni Suwiteni: Veivakatarogi o Benny me baleta na iyauqaqa.


13/3 2014 Retio ni Suwiteni: Itaukei ni iyauqaqa era vauci ena kebineti.


13/3 2014 Retio ni Suwiteni: Veivakatarogi kei na E.ON.


12/3 2014 Retio ni Suwiteni: Sega ni kaukauwa me dua na macawa.


20/11 2023 Railesuvi ni Kaulotu; Veivala o ira na vakaitikotiko me ra cakacaka.


12/11 2013: SVT Mittnytt; Levu cake na ivakatakilakila ni taro.

9/10 2013: SR P4; Vakaraitaki keda wavoki o Tenant Benny.


4/10 2013: SVT Mittnytt; E dikeva na Tabana ni Biuvanua e Suwiteni na Anundgård.


10/9 2023: SVT Mittnytt; Vakadeitaki ni iGu Kaukauwa.

Föreläsning söndag 19/5: “Totalförsvarinfo

Lär dig mer om totalförsvarets olika roller och hur vi skall klara svår påfrestningar i samhället. iTaba: Civilförsvarsförbundet.

Tyvärr är föreläsning på söndag inställd pga förhinder hos föreläsaren. Vi försöker återkomma med ett datum framöver.

Patrik Norberg från Medelpads Civilförsvarsförening kommer till Holm på söndag och föreläser om Totalförsvaret. Ena vakarautaki na kofi kei na kakana vakalomavinaka!

Föreläsningen ger en allmän introduktion om hur vårt försvar, militärt och civilt, skall hålla vår samhällsviktiga verksamhet igång i händelse av svåra påfrestningar i fred eller i händelse av krig.

Freläsningar på temat:

Vakavakarau kei na veitaqomaki
Under vintern-våren har Holmbygdens Utveckling i samarbete med Civilförsvarsförbundet ordnat fler föreläsningar på det idag väldigt aktuella temat säkerhet och trygghet.

Volaka na tubu ena ivakatagedegede ni wai e Holmsjön – Dua na mita ena loma ni dua na macawa!

Ena loma ga ni dua na macawa, a susugi cake o Holmsjön mai na 1 mita ena Epereli. Ena lomanibai karakarawa rabailevu, na kena levu duadua- kei na ivakatagedegede lailai duadua ena rua na yabaki sa oti, na ivakatagedegede ni yabaki cava (laini karakarawa) e cake.

Ena Epereli, a tubu e dua na itukutuku ena ivakatagedegede ni wai e Holmsjön e dua na mita taucoko ena loma ga ni dua na macawa ena maliwa ni 13 kei na 20 Evereli. Sivia na 1 cm na kena tubu na drano ena veiya rua na auwa. Na waluvu levu ni vulaitubutubu ena yabaki oqo e sega ni dau laurai kina na curuma. Na isau lailai ni livaliva kei na dina ni sa sivia sara ga e tolu na gauna e vakavuna tiko na Västernorrland mai na yasayasa vakaikoya, E sega tale ga ni vakavuna me vakailavotaki na kau wai me lala kina na ivurevure ni wai mai na kena e gadrevi ni sa cagi.

E tomana tikoga na SMHI na veivakasalataki ni drodro cecere ena Norrland e ra.

E tomana tikoga na SMHI na veivakasalataki ni drodro cecere ena Norrland e ra.
Vakabibi e gimån, e tiko na ivakasala ni drodro ni wai lelevu.

Vurevure: Ivakasala ni draki nei SMHI.

.

.

..

Vakatabakidua vei Gimån, na itukutuku ni kena curu vakalevu ki Holmsjön, E veivakasalataki na SMHI me drodro vakalevu ena kena rawa ni luvuci na wai.

iVakatagedegede ni wai ena gauna oqo e Holmsjön
E ra “Waqa, sisili kei na qito wai” Ena Holmbygden.se e rawa, me vaka e ra,, dau raica na ivakatagedegede ni wai ena gauna oqo e Holmsjön.
Holmsjön, vata kei na drano voleka o Leringen, Na kena 357 milioni na mita ki na wai levu duadua e Medelpad ka dua vei ira na ivurevure levu duadua ni wai e Suwiteni me baleta na cakacaka ni kaukauwa . Na itei ni livaliva ni Leringsforsen e vakataulewataka na ivakatagedegede ni wai ena ivakarau ni rauta. 4 mita. Ena vulaikatakata, na ivakatagedegede ni wai ena Drano o Holmsjön e rauta ni balavu. 201,5 mita sivia na ivakatagedegede ni wasawasa ka vakalailaitaki sobu ena vulaibatabata me yacova na 197 m.a.h.

 

.
Lewai ni wai me baleti Holmsjön
Oqo era vakatokai me veilewai ni wai ka vakadeitaka na sala e rawa ni vakatulewataki kina na drano. Ena veika oqo o na raica kina na lawa ni lewai ni wai me baleta na ivakatagedegede ni wai e dodonu me maroroi kei na gauna ena yabaki o na rawa ni drodro kina ka maroroya na wai mai na ivurevure ni wai.

iVakarau ni wai ena Drano o Holmsjön (sotava na cala kei na vakatulewa e tarava)
Balavu cecere duadua: 201,90 m (Na ivakatagedegede cecere duadua e rawa ni tiko ena kabani kaukauwa)
Balavu lailai duadua: 197,40 m (Sa qai vakataotaki na tete 192,70 m)
Me – June: Na tarai ni vale e sa kena inaki me yacova na ivakatagedegede vakamatata ni wai me baleta na 1 Julai kei na 1 Okosita.
1 Jiulai: 200,50 m
1 Okosita: 201,50 m
Okosita; Me na biu sobu ki na 201,50, kevaka e cecere cake na ivakatagedegede ni wai.
Sepi – Tise (ki na ice coating): E rawa ni vakalutuki ka cudruvi ena kedrau maliwa 197,40-201,90 m.
Tise (mai na ice coating) – Maji/Epereli (ki na itekivu ni waluvu ena vulaitubutubu): Biu sobu ki na 197,40 m, me kakua ni vakadomobula ena vulaibatabata.

Wilika na lewa ni wai me baleti Holmsjön kei Leringen (mai vei -72, -73 kei na -95) ka sa maroroi tu ena gauna oqo ena Östersund District Court ka lewena na tabana ni mataveilewai ni Sundsvall Municipality (Na sala e maroroi kina na veilewai ni wai nikua).
.

Sa Vakakina 18:Tiseba e 2023 e rawa ni o raica ni sa tubu cake na ivakatagedegede ni wai ni drano ena veimama ni tinivakacaca mai na siga sa oti, dina ga ni sega ni vakatarai vei ira na kabani kaukauwa me vakadrodroi na ivurevure ni wai ena vulaibatabata me vaka na lewa ni wai.